I Skolverkets kartläggning ”Elevhälsa och stöd till elever inom komvux” från 2023 framgår att allt fler elever behöver specialpedagogiskt och psykosocialt stöd. Idag finns det inget krav på elevhälsa inom vuxenutbildningen vilket gör att kommunerna och dess huvudmän själva behöver göra bedömningen av elevernas behov och hur väl vuxenutbildningen kan möta dessa.
Kommunal vuxenutbildning
Kommunal vuxenutbildning utgör ofta en ny möjlighet inom utbildning, både för dem som av olika anledningar inte lyckades genomföra gymnasiestudierna under tonåren och för de som är nya i Sverige genom SFI. Vuxenutbildningen erbjuder en chans till vidareutbildning och komplettering av tidigare studier, vilket gör det möjligt för individer att återuppta sina möjligheter till studier inom yrkesutbildning, högskola eller universitet.
Den kommunala vuxenutbildningen, komvux, samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning står kommunerna och landstingen som huvudmän för. Det är därför upp till varje huvudman att besluta om vilka pedagogiska och psykosociala insatser utbildningen ska tillgodose med.
Elevhälsa inom kommunal vuxenutbildning
Samtliga studerande, från förskoleklass till gymnasiet, har rätt till elevhälsa som ett stöd för att uppnå utbildningsmålen enligt skollagen. Elevhälsan ska tillhandahålla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, med huvudinriktning på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Inom den kommunala vuxenutbildningen kan elevhälsa erbjudas, men det är inte obligatoriskt. För högskolestudenter är tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande åtgärder för fysisk och psykisk hälsa, vanligt via högskolans studenthälsa. För vuxenstuderande på komvux är rätten till kurativt stöd samt specialpedagogiska insatser inte lika självklart. Detta till trots visar flertalet rapporter att den vuxenstuderande ofta har ökade behov av dessa insatser för att fullfölja sina studier.
Kommunerna efterfrågar utökat stöd och en reglering av elevhälsan
På uppdrag av regeringen genomförde Skolverket en enkätundersökning för att analysera i vilken omfattning elevhälsa erbjöds i den kommunala vuxenutbildningen. Enkätundersökningen presenterades i en kartläggning som visar på att specialpedagogiska insatser är den vanligaste formen av stöd som eleverna har tillgång till. Det kurativa stödet och den psykosociala insatsen var mer ovanlig och erbjöds i drygt var femte kommun. Hela tre av fyra kommuner menade att man anser sig behöva utöka möjligheten till stöd inom ramen för elevhälsa och då särskilt med specialpedagogiska och psykosociala insatser. Av de svarande i enkäten som bestod av verksamhetsföreträdare, specialpedagoger och specialpedagoger uttrycks att man har svårt att möta det omfattande stöd eleverna har behov av, särskilt vuxenstuderande på distans. I kartläggningen framgår också att till trots att man erbjuder elevhälsofrämjande insatser saknas ofta uppföljning.
Med kartläggningen som grund ser man stora brister i möjligheten och likvärdigheten inom vuxenutbidlningen mellan kommun till kommun sedan möjligheten och tillgången till specialpedagogiskt och psykosocialt stöd skiljer sig åt. Det framgår således också en önskan om utökad reglering av elevhälsan inom vux.
Vikten av elevhälsa inom vuxenutbildningen
Psykiskt välbefinnande är en avgörande faktor för elevernas framgång inom vuxenutbildningen. Detta gäller särskilt inom vuxenutbildningen, där eleverna ofta står inför andra typer av utmaningar och svårigheter som kan påverka deras psykiska hälsa. Inom vuxenutbildningen och SFI finns idag en stor frånvaro bland eleverna som ofta tampas med psykisk stress, familjeliv, uppehållstillstånd, arbete och ekonomisk utsatthet.
Att främja psykiskt välbefinnande är därför en viktig del av elevhälsan inom vuxenutbildningen. Genom ökat psykiskt välmående får eleverna ökade förutsättningar till inlärning. Genom att tillgodose med psykosociala insatser främjas motivation och engagemang till utbildningen för att slutföra sina studier.
Att tillgodose med elevhälsoinsatser kan även handla om att anpassa undervisningen, erbjuda extra pedagogiskt stöd och skapa en inkluderande miljö där alla känner sig välkomna och sedda. Det är viktigt att vuxenutbildningen därför tar hjälp av experterna på området för att få vägledning i hur man kan anpassa utbildningen och bidra med sådant stöd som möter elevernas behov.
Genom att prioritera och tillgodose elevernas behov inom elevhälsan kan vuxenutbildningen bidra till att skapa en positiv och meningsfull utbildning för alla elever. Det är därför viktigt att fler kommuner tillgodoser och investerar i elevhälsan som i sin tur kan öka elevernas chanser till arbetsmarknadens integration och framgång på individuell nivå.
Tillgängliggör elevhälsan digitalt
Med ökade besparingskrav blir det allt svårare för huvudmännen att tillgodose eleverna inom vuxenutbildningen med elevhälsan insatser. Behoven blir dock inte mindre. Allt fler kommuner har därför kommit att efterfråga digitala lösningar för elevhälsan. Via Allbry kan vuxenutbildning ta hjälp av en utvald skolkurator via digitala möten och chatt, dagtid eller kvällstid, för att på ett enkelt sätt möjliggöra psykosocialt stöd för eleverna. Det har man bland annat gjort i Östersunds kommun. Med Allbrys digitala och chattande kuratorer medföljer Allbrys digitala plattform för elevhälsan som gör det möjligt att arbeta uppföljande och systematiskt i samverkan med verksamhetsansvarig, speciallärare, specialpedagoger och övriga inom utbildningen för att tillgodose de studerande med rätt förutsättningar att fullfölja sina studier.