Hur kan vi identifiera och hantera psykisk ohälsa hos unga?

Identifiera och hantera psykisk ohälsa med olika tillstånd

Psykisk ohälsa kan innebära flera olika tillstånd, allt från oroskänslor till nedsatt psykiskt välbefinnande. Besvären kan påverka funktionsförmågan beroende på typ och omfattning. I begreppet psykisk ohälsa ingår också psykosomatiska symptom som sömnsvårigheter, irritation och nervositet. Är man observant går det att upptäcka symtom på psykisk ohälsa i god tid. Så, hur kan vuxna uppmärksamma psykisk ohälsa hos barn och unga?

För att barn och unga ska kunna få hjälp i god tid är det viktigt att vara uppmärksam, att barnen får hjälp i ett tidigt skede. En förutsättning är att du som vuxen har kunskap om psykisk ohälsa samt att det finns möjlighet till insatser, bedömning och utredning i dagens skolor. Får inte barn och unga hjälp i god tid kan det bli svårt för dem att etablera sig i samhället samt hindra deras personliga utveckling. Har man som vuxen tillräcklig kompetens går det att känna igen tidiga tecken på hur psykisk ohälsa kan visa sig.

Tecken på psykisk ohälsa hos barn och unga

Barn och unga som mår dåligt kan visa sig på en rad olika sätt. Dem kan vara arga, irriterade, ha sömnproblem eller kroppsliga symptom som huvudvärk och ont i magen. Som föräldrar är det viktigt att våga prata med sitt barn/ungdom om hen mår dåligt. Föräldern kan t.ex. berätta för sitt barn att nedstämdhet och oro inte är något att skämmas över. Det viktigaste är att föräldern/föräldrarna visar att dem finns där som stöd.

Barn som inte mår bra kan visa det på flera olika sätt enligt punkterna nedan:

  • barnet är ledsen och orolig
  • annorlunda aptit
  • svårt att koncentrera sig
  • är arg och irriterad
  • trött och mindre energi än normalt
  • svårt att sova, kanske sover för mycket eller för lite

Om föräldern känner igen sig i några av dessa punkter kan barnet ha tecken på psykisk ohälsa. Barnet kan också visa tecken på att den isolerar sig från vänner eller andra som står hen nära. En del stannar också hemma från skolan och har minskat intresse för olika fritidsintressen.

Vad kan man som vuxen och förälder göra för sitt barn som inte mår bra?

Det finns flera olika sätt där den vuxne kan visa stöd till barnet. Några av dessa punkter kan vara viktiga att tänka på:

  • Försök att vara lugn även om barnet är arg/ledsen.
  • Ta det som barnet berättar på allvar utan att vifta bort det. Visa att du som vuxen respekterar barnets känslor.
  • Respektera när barnet inte vill prata. Vissa barn har svårt för att prata om känslor och öppna upp sig. Istället kanske hen vill ha en kram eller bara titta på en film tillsammans i tystnad. Alla barn fungerar olika, detta är viktigt att ha i åtanke.
  • Om barnet vill anförtro sig och prata, låt hen göra det i sin egen takt och med sina egna ord utan att stressa eller avbryta.
  • Visa att du är intresserad och framförallt, att du vill lyssna.
  • Våga ta hjälp från vårdcentral eller ungdomsmottagning. Ibland kan det vara skönt att prata med utomstående personer med andra infallsvinklar
Identifiera och hantera pyskisk ohälsa med olika tillstånd
Vad gör man om ens barn inte vill söka hjälp?

Man kan också kontakta barn och ungdomspsykiatrin, BUP. Från och med att barnet fyllt 18 år kan hen själv söka hjälp. Som förälder kan man kontakta vården för rådgivning och information, men du kan inte själv söka vård för barnet.

Om barnet är under 18 år och föräldern märker att sitt barn inte mår bra är det viktigt att man berättar för barnet att man tänker söka hjälp. Det kan också vara en lättnad för barnet att veta att hen ska få hjälp.

I vissa fall vill barn och unga inte ha hjälp utifrån. Det kan vara att barnet inte fått tillräckligt med information innan hen vill eller vågar prata med någon utomstående. I dessa skeden kan föräldern börja med att prata med någon ensam. Det är viktigt att våga ta hjälp oavsett om barnet själv vill ha hjälp eller inte.

Allbry – digitalt stöd för barn och unga

Barn och unga kan även vända sig till Allbry för att få stöd och snabb hjälp. Allbry är en digital kuratortjänst och fungerar som ett förebyggande och uppföljande verktyg för elevhälsan. I verktyget kan barn och unga ventilera sina tankar och få stöd från t.ex. en kurator eller skolpsykolog. För vissa barn kan det vara skönt att få prata med utomstående då en del har svårt att öppna upp sig inom familjen. Andra kanske tycker det känns pinsamt och jobbigt att stå i en korridor och knacka på dörren till elevhälsan.

Allbry gör det lättare att få snabb hjälp vart eleven än befinner sig, allt som behövs är ett knapptryck i appen. Där kan eleven gå in och boka tid och välja olika kommunikationssätt som videosamtal, chatt eller fysiskt möte. Varje elev väljer själv vilket kommunikationssätt som passar bäst. Allbry vill ha en elevhälsa på elevens vis.

Det som är utmärkande med Allbry är:

  • Tillgängligheten – elevhälsopersonalen finns där för eleverna när det behöver stöd och det går smidigt och enkelt att boka tid via appen.
  • Lägre tröskel – Man kan upptäcka elevernas behov och agera i ett tidigt skede.
  • Moderna kontaktvägar – Eleverna är vana och bekväma med att kommunicera digitalt, på så sätt är Allbry ett bekvämt och lättillgängligt verktyg.

Blir du nyfiken och vill läsa mer om hur det fungerar med digital bemanning och Allbry som verktyg? Klicka här:

?>