Folhälsomyndighetens studie om barns hälsovanor har lagt grund för en intensiv medierapportering. I undersökningen framkom att barn och ungas trivsel i skolan minskat och att skolstressen ökat, även välbefinnandet har minskat liksom att fler barn och unga lider av hälsobesvär.
Trivseln i skolan har minskat samtidigt som skolstressen ökat
I den nationella rapporten “Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022” påvisas att det skett en försämring i barn och ungas hälsovanor inom flera kategorier. Rapporten består av en omfattande enkätundersökning som gjorts under en lektionstimme med totalt t 42 000 elever från 2000 olika skolor i åldrarna 11, 13 och 15 år. Sedan mitten av 1980-talet har Folkhälsomyndigheten undersökt elevers livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Rapporten har ringat in fyra särskilt oroande områden som Folkhälsomyndigheten själva menar kräver åtgärder. För första gången har enkätstudien även presenterats på regional nivå.
I rapporten framkom att trivseln i skolan minskat hos både flickor och pojkar i åldrarna 13 och 15 år, att skolstressen ökat i samtliga åldrar, samtidigt som elevsammanhållningen minskat och att fler elever utsatts för mobbning. Hos flickor ser man även en markant ökning i minskat välbefinnande. Hälsobesvären hos åldersgrupperna är den högst mätta sedan studien startade under 1980-talet. Mest förekommande hälsobesvär är irritation, sömnsvårigheter och nedstämdhet.
Det har även skett en ökning i antalet barn och unga som lider av långvarig sjukdom, hälsobesvär eller har en funktionsnedsättning. I studien utgör detta drygt en tredjedel av de tillfrågade 13- och 15-åringarna. I studien ser man också en ökad användning av tobak och alkohol. Det är dessutom också fler barn och unga som uppger att man testat cannabis.
"Kuratorn har alldeles för många elever"
I den intensiva medierapporteringen efter Folkhälsomyndighetens studie har elever och skol- och elevhälsopersonal uttryckt medhåll i den bild studien lämnar efter sig. I Skåne uppgav 1 av 10 elever att man trivs i skolan enligt Folkhälsomyndighetens undersökning, något man tog fasta vid i den lokala radiokanalen Sveriges Radio P4 Malmöhus.
I Intervju med Angelica Båth från Malmö som är familjerådgivare och terapeut samt före detta skolkurator, menar hon att en kurator idag har ansvar för alldeles för många elever. Detta var också anledningen till att hon valde att sluta som skolkurator. Vidare menar hon att man som elevhälsoteam inte hinner arbeta förebyggande utan måste ägna sig åt att släcka de mest akuta eldarna. Det i sig gör att allt förebyggande arbete läggs på is. Angelica säger också att det saknas tvärprofessionella samarbeten mellan professionerna i elevhälsoteamen och att tiden och uppmärksamheten till varje elev är skral. En annan viktig komponent som uttrycks är att man idag inte har utrymme för att följa upp eleverna. Detta gör att eleverna inte får förutsättningar till varken skolarbetet eller hjälp för sitt välmående. Ta del av hela intervjun.
Eleverna önskar utökat och digitalt stöd
På initiativ av Allbry utfördes nyligen en enkätundersökning med 240 medverkande gymnasieelever från hela Sverige. Undersökningens syfte var att identifiera gymnasieelevernas behov av skolans elevhälsa. Av de 240 gymnasieelever som deltog i enkätundersökning menade 78% att man önskade kunna kontakta sin elevhälsa även digitalt. Det framgick vidare att 6 av 10 elever ofta upplever psykiska besvär, så som känslor av oro, ångest, stress, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller liknande symptom. Enbart 3 av 10 elever upplever att man kunnat få stöd av skolans elevhälsa för sina psykiska besvär och ynka 2 av 10 att elevhälsan på den egna skolan var tillräckligt tillgänglig.
På frågan “Vad tycker du att elevhälsan på din skola skulle kunna förbättra?” svarade majoriteten av eleverna att man önskade ökad närvaro, uppmärksamhet och tillgänglighet från elevhälsopersonalen. Man menade också att skolan skulle vara bättre på att informera när elevhälsan var på plats. Här finner du enkätundersökningen i sin helhet.
Fungerande elevhälsoarbete i praktiken
Den ökade psykiska ohälsans konsekvenser på skoltrivseln och dess symbios innebär en stor utmaning för skolan, samhället och välfärden. Skolpersonalen uttrycker själva att man saknar resurser och eleverna likaså. Resultatet av Folkhälsomyndighetens studie lägger grund för att en förändring måste ske, var nya arbetssätt behöver tas fram. Arbetssätt som frigör tid åt elevhälsopersonalen för att faktiskt lyckas arbete förebyggande, främjande och uppföljande med elevernas hälsa.
