Unga och psykisk hälsa: Skolan en viktig arena för stöd 

Unga och psykisk hälsa: Skolan en viktig arena för stöd

I kartläggningen ”Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva  – en kartläggning om ungas psykiska hälsa” lyfter Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ungas röster och erfarenheter av psykisk hälsa och ohälsa. I kartläggningen framkommer bland annat att det saknas förtroende för skolans elevhälsa.

Kartläggningen har utforskat ungas psykiska hälsa:

Psykiskt välbefinnande utgör centrala hörnstenar i människans totala hälsa. Det är en väsentlig resurs som ger oss möjlighet att trivas, utvecklas och mår bra. Vår uppfattning om beskrivning av vad psykisk hälsa innebär är dock något som kan skilja sig åt mellan individer, grupper och sammanhang, även över tid. 

Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har genomfört genomfört en omfattande kartläggning av ungas psykiska hälsa, med fokus på åldersgruppen 13-25 år. Man har använt sig av fokusgrupper, individuella intervjuer och skriftliga berättelser, kompletterat med befintlig statistik. 

  • Uppfattar psykiskt välbefinnande och de faktorer som främjar det.
  • Uppfattar psykisk ohälsa, dess orsaker och strategier för att må bättre.
  • Söker stöd och vilket stöd de önskar.

En av de unga som deltog i undersökningen uttryckte själv ”Det är viktigt fler unga får möjlighet att känna att livet inte bara handlar om att överleva, utan faktiskt också om att leva.” 

Upplevelserna av psykisk hälsa och ohälsa

Unga i kartläggningen beskriver psykisk hälsa som att må bra och inte må dåligt. Att må bra innebär att vara i balans, ha energi, känna motivation att engagera sig i aktiviteter och förmåga att reflektera över sina känslor. Att inte må dåligt handlar om avsaknad av ångest, stress och nedstämdhet. Sociala sammanhang och relationer ses som avgörande för den psykiska hälsan. Känslan av att vara sedd, betydelsefull, omtyckt och delaktig är stärkande faktorer. Unga i kartläggningen har ibland svårt att verbalisera vad som främjar deras psykiska hälsa, och det finns ett tydligt behov av att fortsätta utforska ungas upplevelser av psykiskt välbefinnande och främjande faktorer.

Psykosocial ohälsa kan yttra sig på många olika sätt, inklusive brist på energi, social tillbakadragenhet, irritation, fysiska symtom, meningslöshet och till och med självmordstankar. De unga i kartläggningen lyfter fram att den mest påtagliga orsaken till psykisk ohälsa är de höga krav och förväntningar som de själva och andra ställer på dem, särskilt när det kommer till skola, framtid, social status och utseende. Många känner sig otillräckliga. Konfliktfyllda relationer och mobbning har också en negativ påverkan, tillsammans med ensamhet och komplicerade hemförhållanden.

Unga hbtq-personer samt unga med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller tillhörighet i nationella minoriteter nämner också begränsande normer, diskriminering och våld, negativa bemötanden, brist på stöd och anpassningar, samt problem att göra anspråk på sina rättigheter som orsaker till psykisk ohälsa.

Förbättringar för ökad psykisk hälsa

För att främja ungas psykiska hälsa måste vi rikta uppmärksamheten både på individens egna strategier och på samhällets strukturer. Unga betonar vikten av att etablera goda rutiner och hälsosamma levnadsvanor, speciellt fysisk aktivitet, som avgörande för att må bra. De understryker även vikten av positiva sociala relationer och önskar att vuxna visar ett ökat intresse för deras liv och vågar fråga hur de mår. Samtidigt inser de att många faktorer som påverkar den psykiska hälsan ligger bortom deras egen kontroll och kräver samhällsåtgärder.

För att minska psykisk ohälsa krävs insatser på samhällsnivå, inklusive medvetet arbete med normer och samhällsklimat, ökad medkänsla och stöd mellan medmänniskor, ökad medvetenhet om psykisk hälsa och förbättrad tillgång till vård och stöd.

Många unga som mår dåligt försöker hantera sina problem på egen hand, ofta på grund av rädsla för att mötas av bristande intresse, okunskap eller fördomar, eller att deras personliga information ska spridas vidare. Vissa vet inte ens var de ska vända sig för att få hjälp och stöd. De unga efterfrågar också mer kunskap om vad de själva kan göra när de mår dåligt och mer information om det stöd som är tillgängligt. 

Skolan en viktig arena för stöd

De unga beskriver skolan som en viktig arena för stöd och önskar att elevhälsan blir mer synlig och aktiv i skolvardagen, samt att tillgången ökar genom lågtröskelinsatser för tidig hjälp. Särskilda krav utöver elevhälsans tillgänglighet är att förtroendet skräps och att man kan vara trygg med att elevhälsopersonalen har tystnadsplikt. Många unga vill också se att elevhälsan blir mer synlig och ser det bekymmersamt att elevhälsoteamet är på flera olika skolor samtidigt och inte vet när dem är på plats. 

”För i vår skola har det varit så här att i början av sjuan, till exempel högstadiet, då kom kuratorn och skolsköterskan och presenterade sig, men sen såg man inte dem någonting mer, för de är på flera skolor och de är nästan aldrig där.” (Tjej, 16 år) 

De unga i kartläggningen menar också att man vill kunna gå till kuratorn efter skoltid för att inte bli sedd och identifierad av sina skolkamrater som någon som söker hjälp. Man efterfrågar också att man ska kunna kontakta kuratorn via digitala kanaler och föreslår chatt. De unga lyfter vidareatt man önskar att skolkuratorn först meddelar dem innan man tar kontakt med föräldrarna. 

För att skapa bättre förutsättningar för unga att må bättre måste vi fokusera på flera nyckelområden:

  • Nära Relationer och Familjeförhållanden: Ökad kunskap om psykisk hälsa och tillgång till föräldrastöd kan underlätta ungas och deras närståendes förmåga att hantera psykisk hälsa och tidigt upptäcka symptom på ohälsa.
  • Skolan: Skolan måste vara en hälsofrämjande arena där ungdomar kan få mer kunskap om psykisk hälsa och träffa en integrerad och tillgänglig elevhälsa. Personalen behöver öka sin kunskap om psykisk hälsa och normer.
  • Sociala Nätverk och Fritid: Det behövs fler trygga mötesplatser för unga, särskilt för de som tillhör olika minoritetsgrupper. Det krävs ökad tillgänglighet till inkluderande fritidsaktiviteter och bättre förmåga att hantera negativa effekter av digital medieanvändning.
  • Hälso- och Sjukvård: Ungdomar efterfrågar mer information om kontaktvägar och tillgängliga lågtröskelalternativ, samt ökad normmedvetenhet och ett bättre bemötande inom hälso- och sjukvården.

Sammanfattningsvis visar denna kartläggning att det finns många områden som behöver förbättras, och att flera aktörer måste samarbeta för att skapa bättre förutsättningar för ungas psykiska hälsa. Ungdomarnas röster och erfarenheter måste vara i centrum av denna strävan. 

Allbry lyssnar på eleverna, det var så vi kom till. Är du nyfiken på hur vi kan hjälpa er i moderniseringen och förbättringen av er elevhälsa? Öka tillgängligheten, sekretessäkerheten och arbeta träffsäkert med Allbrys verktyg för elevhälsan!