Barn som mår dåligt är mer aktiva på sociala medier

Sociala medier

Barn och unga som har psykiska besvär upplever att de har mer problematisk medieanvändning än andra jämnåriga, särskilt när det kommer till sociala medier. Det finns dock olika synsätt. Dels kan sociala medier vara upplyftande med mycket humor, skratt, vetenskap mm. Ur ett annat perspektiv kan det få negativa konsekvenser hos ett barn/ung vuxen. De flesta är idag flitiga användare av digitala plattformar. Inte minst den yngre generationen där appar som Instagram, Snapchat och TikTok väger tyngst.

Men sociala medier är inte enbart en rolig plattform. Det kan leda till skeva normer, mobbning, utsatthet och kroppshets. Vi har barn och unga som jämför sina utseenden och livsstilar med personer i deras omgivning och/eller på nätet. De börjar letar fel på sig själva och blir mer osäkra av det digitala användandet. En annan negativ aspekt är att ökad skärmtid har resulterat i mindre social interaktion genom fysiska möten. Detta har i sin tur orsakat ökad nedstämdhet och depression.

Unga, medier och psykisk ohälsa

Forskning har visat på ett samband mellan omfattande användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Enligt Statens medieråds nya rapport ”Unga, medier och psykisk ohälsa” har samma mönster synts hos både 9-12 åringar samt tonåringar. De som är särskilt sårbara är flickor. I rapporten kan man konstatera att flickor med nedsatt psykiskt välbefinnande använder sociala medier som Snapchat, Instagram och TikTok i högre grad än andra barn. Det har visat sig i åldrarna 9-12 år och 13-18 år.

Majoriteten av alla unga anser själva att deras användande av digitala medier går ut över sömn, skolarbete och motion. De flesta har idag tillgång till internet och sociala medier dygnet runt och vetskapen om vad ens vänner gör genererar i känslor av stress i att missa viktiga händelser. Konsekvenserna blir därav ökat användande.

Sociala Medier – en del av vår samtid

Det finns också ett behov av att bygga upp sin egen identitet. Tiden från ungdom till vuxen har en stor betydelse för att skapa en jag-identitet. Många unga kan vara missnöjda med sitt utseende och har svårt att acceptera skillnaden mellan hur dem själva ser ut och idealet. Att då mötas av kroppsideal på sociala plattformar kan ge dåliga konsekvenser när man är i en sårbar period under tonårstiden. Hjärnan är fortfarande under utveckling och barn & unga har då lättare för att påverkas och ta åt sig av bilder/ideal de ser i Instagramflödet.

Man kan ställa sig frågan. Ägnar barn som mår dåligt mer tid åt digitala plattformar, eller upplever barn som egentligen mår ”bra” fler psykiska besvär ju mer tid de ägnar åt dessa? Det är svårt att svara på. Det vi säkert kan fastställa är att risken att utsättas för elaka kommentarer och sexuella trakasserier ökar med tiden man är på internet. Förr i tiden kunde man också få lite paus och andrum från trakasserier efter skoltid. Idag pågår det både på och utanför skoltid, man är utsatt vart man än är då mobilanvändandet har blivit en vardag för barn och unga.

Tallriksmodell för en välmående hjärna

Men hur ska man tänka för att barn & unga vuxna ska få en sundare livsstil? Det gäller att hitta en bra balans, hur mycket skärmtid man spenderar dagligen. Balans i vardagen är oerhört viktigt för vårt välbefinnande. Främst för hjärnan men även fysiskt, både hjärnan och kroppen ska må bra. Att få in hjärnvila, sömn och motion gör att barn och unga kommer må bättre i vardagen.

Tallriksmodell-välmående-hjärna

Man kan titta på denna tallriksmodell och se hur fördelningen bör se ut. Här ser vi en tydlig överblick över den mentala tallriksmodellen som barn och unga kan förhålla sig till.

Tallriksmodell-välmående-hjärna
Digital kurator - i fickan eller på webben

Det är också viktigt att förebygga ohälsa i skolan där barnen spenderar många timmar varje vecka. Skolor och elevhälsan kan arbeta förebyggande genom att kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa. Men vad gör man när elevhälsans personal inte räcker till, när tidsbrist är ett faktum och eleverna blir lidande.

Så som elevhälsan ser ut idag så behöver de avlastning då det finns för få kuratorer fördelat på antal skolor. För att underlätta elevhälsans arbete har Allbry tagit fram ett verktyg som gör det lättare för elevhälsoteam och kuratorer att erbjuda sina elever stöd, när och där det behövs. Med hjälp av chatt-och videosamtal kan elever få hjälp snabbare än vid fysiska möten samtidigt som samma strikta regler om sekretess och integritet gäller.

Allbrys verktyg finns tillgängliga både i webben och på mobilen. För eleven, kuratorn och elevhälsoteamet med alla funktioner för en komplett elevhälsa. Skolorna kan också få insikt i elevernas välmående genom Allbrys unika system som visar upp en kartläggning med data och statistik på vilka samtalsämnen eleverna tar upp.

Klicka här för att läsa mer om detta.

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *