I skollagens nya inskrivelser skärps nu elevhälsans systematiska kvalitetsarbete som en del av skolans hela kvalitetsarbete. Detta kräver en bättre samverkan mellan elevhälsoteam, lärare och övrig personal. Det kräver också nya arbetssätt. Men, vad innebär egentligen systematiskt kvalitetsarbete i praktiken?
Systematiskt kvalitetsarbete inom skolan
Systematiskt kvalitetsarbete inom skolans elevhälsa handlar främst om att kunna arbeta uppföljande och utveckla metoder som tillgodoser varje elevs specifika behov. Det systematiska kvalitetsarbetets fokus är att förbättra möjligheterna för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Grunden till detta är att alla elever ska ha en likvärdig utbildning av hög kvalité.
Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalité och likvärdighet, vad som görs, varför det görs och framförallt vad resultatet av arbetet blir. Systematiskt kvalitetsarbetet ska genomföras på alla skolverksamheter oavsett vilken skola eller vilka behov som finns. Arbetet leds av skolchef, rektor eller biträdande rektor.
Varför behövs det systematiska kvalitetsarbetet inom elevhälsan?
Skolverket beskriver systematiskt kvalitetsarbete som ett avgörande arbetssätt för att främja alla elevers utveckling och lärande. Likaså dialogen för att skapa delaktighet och samsyn kring utvecklingsbehov och resultat.
Hur bedrivs systematiskt kvalitetsarbete?
För att kunna arbeta med systematiskt kvalitetsarbete krävs planering, uppföljning, dokumentation samt analys, för att på så sätt kunna dela kunskap om resultatet.
Vanligen utgår man ifrån frågeställningarna:
- Vart är vi?
- Vart ska vi?
- Hur gör vi?
- Hur blev det?
Med några enkla riktlinjer som grund tar vi dig igenom steg för steg hur man påbörjar och bedriver systematiskt kvalitetsarbete inom elevhälsan.
Vart är vi och vart ska vi?
Här behöver arbetsgruppen följa upp resultat och måluppfyllelse. Det kan handla om kunskapsresultat, hur skolan bidragit till barnets utveckling eller hur skolan organiserat elevhälsoarbetet. Underlaget kan tas fram via bland annat enkäter, intervjuer eller observationer.
När detta är sammanställt så kallas det för en nulägesbeskrivning.
Efter detta behöver arbetsgruppen följa upp förutsättningar och identifiera förutsättningarna att kunna genomföra kvalitetsarbetet och förbättringen.
I en nästa fas är det dags att börja arbeta med processen och frågeställningarna om vart vi är påväg samt vad vi har för uppdrag och mål.
Hur gör vi?
För att förstå vad som ska göras behöver skolans uppdrag och mål vara tydliga. Denna del består i en analysfas, varför det också är viktigt att i god tid analysera sitt nuvarande arbete i korrelation till sitt uppdrag och sina mål. Detta kräver ett kritiskt tänkande. Frågor som kan vara bra att diskutera i analysfasen är vad som påverkar resultaten och vad resultaten skapar för värde.
Att skapa jämförelser kan också vara ett bra första steg av analysen för att hitta olika mönster och skapa en god analys. Det blir då enklare att tolka och förklara sina resultat. I denna fas kan det vara aktuellt att ta in en oberoende part. Det kan vara via forskning eller kunskap från andra verksamheter som socialtjänst, ungdomsmottagning eller andra skolor.
Det är alltid spännande att problematisera och granska resultat genom att gå tillbaka och fråga hur vi vet det vi vet och om vi saknar någon insikt som vi önskade att vi visste. För att komma fram till vad vi vet och inte vet i analysfasen behöver vi ta fram en nulägesbedömning.
Nulägesbedömning
Nulägesbedömning innebär att vi formulerar ett problem utifrån ovanstående steg och påbörjar vår undersökning om vad andra eller forskning vet som inte vi vet. På det här sättet kan vi formulera tydliga mål och förväntat värde av resultatet. En vanlig utmaning är att man upplever det svårt att veta vilket område som ska prioriteras och ges extra uppmärksamhet.
Genom att formulera sina mål och förväntningarna av arbetet underlättar man för sig själva som grupp.
Nulägesbedömningen ska alltid dokumenteras och förvaras så att arbetsgruppen kan gå tillbaka till analysen under arbetets gång.
Genomförandet
När alla delar är klara med analysen, vad vi ska prioritera och vilka resurser vi har, är det dags att faktiskt utföra arbetet. Det viktigaste i planeringsfasen är att ha utrymme för att följa upp och utvärdera resultatet av arbetet.
Många gånger vid större projekt kan en arbetsgrupp tendera att fokusera så mycket på genomförandet. I skolans värld och inom elevhälsan har man benämnt det “brandsläckningar”. Därför blir det viktigt att ha avstämningar där arbetsgruppen faktiskt tittar på de uppsatta målen och kan göra en bedömning om arbetet går i rätt riktning.
Det är därför alltid av rekommendation att dokumentera arbetet. Inom elevhälsan kan detta upplevas svårt då det inte finns någon “dokumentationsskyldighet” enligt skollagen för hur man ska dokumentera och vad dokumentationen ska innehålla. Det är därför viktigt att själva sätta upp en rutin för detta, på så sätt minskas också risken att hamna i ett tungt administrationsarbete som påverkar genomförandet av projektet. Det är här viktigt att fråga arbetsgruppen vad som ska och bör dokumenteras, om det finns det fakta eller statistik på ett område som vi behöver samt när och hur vi ska följa upp det systematiska kvalitetsarbetet.
Hur blev det?
När insatserna är genomförda vill vi förstås veta vilka resultat vi åstadkommit. Arbetsgruppen bör avsätta tid för att granska vad som gjorts och vad som uppnåtts med aktiviteterna. Därefter bör vi fråga oss om vi uppnådde det vi ville att det skulle resultera i.
Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Genom att analysera vilka insatser som gett resultat – och vilka som inte gjort det – blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre för varje gång.
När insatserna har genomförts och vi har utvärderat resultaten och identifierat områden som behöver åtgärdas, är det dags att fundera över nästa steg. Ska vi fortsätta med befintliga insatser eller behövs det nya åtgärder? Kan det vara nödvändigt att omorganisera eller skapa nya förutsättningar för att fortsätta framåt?
På detta sätt fortsätter processen och vi bedömer det nya läget: var befinner vi oss nu? Vi utgår då ifrån vår ursprungliga nulägesbedömning, våra formulerade mål, vår planering för genomförandet samt resultaten från uppföljningar och utvärderingar. Det ger oss möjlighet att reflektera över hela processen. Vad har vi lärt oss och vilka av de uppnådda resultaten vill vi permanenta eller fortsätta att utveckla? På så sätt kan vi ta beslut om hur vi ska fortsätta och vilka åtgärder som behövs för att nå våra mål och upprätthålla en ständig utveckling och förbättring. Med detta till grund skriver arbetsgruppen ihop en rapport där varje fas och resultat framgår.
Förstärkningen av det systematiska kvalitetsarbetet i skollagen kräver nya arbetssätt
Förstärkningen av elevhälsans systematiska kvalitetsarbete i skollagen kräver nya arbetssätt. För att lyckas samordna elevhälsans systematiska kvalitetsarbete med skolans kvalitetsarbete och professioner behövs säkra men tillgängliga dokumentations-, analys- och datainsamlingsfunktioner. Skolans professioner behöver också hitta enhetliga system som gagnar delaktighet och målsättning.
Allbrys verktyg underlättar och skapar förutsättningar för samverkan. Framför allt ger verktyget kvalitativ statistik för tidiga insatser och träffsäkra åtgärder.
