Vi har tidigare skrivit om vad elevhälsa egentligen innebär, om dess betydelse för skolans psykosociala hälsoarbete och vad ett elevhälsoteam består av. I denna artikel reder vi ut elevhälsans psykosociala funktioner. Vad gör en skolkurator och vad säger skollagen? Vilken roll har studie- och yrkesvägledaren i elevhälsoteamet? Och, vilken funktion fyller specialpedagogen?
Vad gör en skolkurator inom elevhälsan?
En skolkurator arbetar för att stödja elevernas psykosociala och emotionella välbefinnande. Skolkuratorns huvudsakliga uppgift är att främja en positiv skolmiljö och hjälpa elever att hantera olika utmaningar. Skolkuratorn ska vara lyhörd för sådana utmaningar som sker såväl inom som utanför skolmiljön, som kan komma att påverka elevernas inlärning och skoltrivsel.
Skolkuratorn spelar en viktig roll genom att erbjuda individuell rådgivning och stöd till elever. Att arbeta som skolkurator kan bland annat innebära att kuratorn tillsammans med elever som upplever svårigheter i skolan, till exempel i form av mobbning, konflikter, studiemotivation, stress, ångest eller andra personliga problem, kommer fram till åtgärdsplaner för att hitta hållbara lösningar framåt. Genom att lyssna och skapa en trygg och konfidentiell miljö kan skolkuratorn hjälpa eleverna att identifiera och utforska sina känslor, problem och behov.
Många elever upplever att det kan vara svårt att ta kontakt fysiskt eller hitta vägar till elevhälsan, därför kan en kurator även arbeta online för att möta sina elever. Kontakten med och inbokning av tid hos kuratorn kan se olika ut på olika skolor. Många elever upplever att det är svårt att veta när kuratorn är på plats. Det är idag därför vanligt att läraren förmedlar kontakten till kuratorn.
Hur arbetar en skolkurator med elevhälsan?
Idag finns det inget formellt regelverk för hur många elever en skolkurator ska ansvara för. I skollagen regleras endast att det ska finnas tillgång till skolans kurator. Hur tillgången ser ut finns det dock ingen bestämmelse för. Det är därför vanligt att en skolkurator delar sin tjänst på flera olika skolor. I samband med detta har det vuxit fram nya behov och arbetssätt, så som kurator online och kurator på distans för att öka tillgängligheten och för möjlighet till direktkontakt.
En skolkurator bedriver även gruppaktiviteter för att främja socialt och emotionellt lärande. Detta genom stöd och vägledning till elever som behöver förbättra sina sociala färdigheter, hantera ilska eller stress, eller utveckla självkänsla och självförtroende.
Skolkuratorn samarbetar ofta med lärare, skolledning och föräldrar för att skapa en sammarbetskultur och främja elevernas välbefinnande och skolframgång. De kan delta i skolmöten, utveckla program för att främja hälsa och välmående samt samordna insatser med övriga i elevhälsoteamet.
För att arbeta som skolkurator krävs det, i vanliga fall, en socionomexamen eller likvärdig utbildning. Det ställs dock inte några formella krav på att skolkuratorn ska ha en utbildning, även om detta i många fall önskas. Detta sedan kurator inte är en skyddad titel. Det innebär att vem som helst egentligen kan kalla sig kurator.
Det finns ofta många frågetecken för vad en kurator gör på skolan. Sammanfattningsvis kan man säga att skolkuratorns huvudsakliga roll är att främja elevernas psykosociala välbefinnande, erbjuda stöd och rådgivning samt skapa en positiv skolmiljö som främjar elevernas trivsel och inlärning.
Vad gör en studie- och yrkesvägledare för att främja elevhälsan?
En studie- och yrkesvägledare (SYV) är en profession inom utbildningssystemet som hjälper elever och studenter att utforska och fatta informerade beslut om sina studie- och yrkesval. Deras huvudsakliga uppgift är att ge vägledning och stöd genom att tillhandahålla information, rådgivning och resurser för att hjälpa eleverna och studenterna att navigera genom olika utbildnings- och karriärmöjligheter.
Här är några vanliga uppgifter och ansvarsområden för en SYV:
- Karriärutforskning: Studie- och yrkesvägledaren hjälper elever och studenter att utforska olika yrken, karriärvägar och utbildningsalternativ. De kan erbjuda information om arbetsmarknadstrender, krav för olika yrken och vilka utbildningar som är relevanta för specifika yrkesområden.
- Individuell rådgivning: Studie- och yrkesvägledaren ger personlig rådgivning till elever och studenter baserat på deras intressen, styrkor, värderingar och mål. De kan använda olika bedömningsverktyg och diskussioner för att hjälpa individer att identifiera sina talanger och hitta en lämplig studie- eller yrkesväg.
- Studievägledning: De hjälper elever och studenter att planera sin utbildningsväg genom att erbjuda information om olika utbildningsprogram, universitet, högskolor och ansökningsprocessen. De kan ge råd om val av kurser, utbildningsinstitutioner, tillgodoräknande av tidigare utbildning och studieteknik.
- Informationsresurser: Studie- och yrkesvägledaren tillhandahåller informationsresurser såsom broschyrer, webbplatser, databaser och andra verktyg som ger information om utbildning, yrken, arbetsmarknad och vidareutbildningsmöjligheter.
- Arbetsmarknadsförberedelse: De hjälper elever och studenter att förbereda sig för arbetsmarknaden genom att erbjuda råd om CV-skrivning, jobbsökningsstrategier, intervjuförberedelse och praktikplatser. De kan också erbjuda information om arbetslivets realiteter och de färdigheter och egenskaper som arbetsgivare efterfrågar.
Hur arbetar en SYV i elevhälsans skoluppdrag?
Studie- och yrkesvägledare arbetar ofta inom skolor, universitet, yrkesutbildningscentra eller på arbetsförmedlingar. Deras mål är att vägleda till välgrundade beslut om studier och framtida karriärer baserat på intressen, styrkor och mål.
Som SYV inom grund- och gymnasieskolan är det vanligt, precis som i arbetat som skolkurator, att tjänsten är fördelad mellan flera skolor. Det finns inte heller inom denna yrkesroll en formell bestämmelse för hur många elever studie- och yrkesvägledaren ska ansvara över. Detta her lett till en större efterfrågan av digitala studie- och yrkesvägledare samt vad man kallar SYV online, som helt enkelt hjälper sina elever via digitalt.
För att alla elever ska ha förutsättningar till välgrundade och informerade beslut ska skolledaren förse eleverna med studie- och yrkesvägledning tidigt. Elever i årskurs 8 och 9 behöver vanligtvis vägledning för sina fortsatta studieval, men enligt skollagen ska undervisningen inbegripa studie- och yrkesvägledning tidigare än så.
Studie- och yrkesvägledaren fyller också en viktig funktion för de elever som inte är behöriga till fortsatta studier för att få information om kompletterande utbildningsformer, med syfte att eleven får förutsättningar till att klara sina framtida mål.
Vad gör en specialpedagog inom elevhälsoteamet?
En special- och socialpedagog arbetar med att stödja elever med särskilda behov och utmaningar. Deras huvudsakliga uppgift är att skapa en inkluderande och anpassad lärmiljö för elever med olika former av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättningar eller sociala och emotionella behov.
Här är några av de vanligaste ansvarsområdena och uppgifter för en special- och socialpedagog:
Utvärdering och bedömning: Special- och socialpedagogen bedömer och utvärderar elevers behov genom att observera, intervjua och samla in relevant information. De kan använda olika bedömningsverktyg för att identifiera inlärningssvårigheter, funktionsnedsättningar eller sociala och emotionella behov hos eleverna.
Individuell anpassning och stöd: Special- och socialpedagogen utvecklar och implementerar individuella utbildningsplaner (IUP) för elever med särskilda behov. De anpassar undervisningen och läromedlen för att möta elevernas individuella behov och främja deras lärande och utveckling. De kan använda olika metoder och strategier för att stödja elevernas inlärning, till exempel genom anpassade material, alternativa kommunikationsmetoder eller differentierad undervisning.
Samarbete och samordning: Special- och socialpedagogen samarbetar med andra lärare, skolpersonal, föräldrar och externa aktörer för att skapa en helhetsbild av elevens behov och för att samordna insatserna. De kan delta i möten och diskussioner för att utforma och implementera ett samordnat stöd för eleven.
Socialt och emotionellt stöd: Special- och socialpedagogen erbjuder även stöd och vägledning för elevernas sociala och emotionella utveckling. De kan hjälpa elever att utveckla sociala färdigheter, hantera konflikter, främja positiva relationer och öka självkänsla och självförtroende.
Föräldrakontakt och rådgivning: Special- och socialpedagogen samarbetar också med föräldrar eller vårdnadshavare för att utbyta information, ge råd och stödja hemmet och skolans samarbete. De kan erbjuda föräldrakurser eller individuell rådgivning för att hjälpa föräldrar att stötta sina barns behov både i skolan och hemma.
Hur arbetar en special- och socialpedagog inom skolan och elevhälsan?
Att arbeta som special- och socialpedagog innebär att vara “spindel i nätet” mellan den pedagogiska och psykosociala elevhälsan. Detta för att hitta en samverkan mellan skolans olika funktioner med mål att hitta gemensamma och anpassade lösningar. Social- och specialpedagogen är vanligen den funktion inom elevhälsan som arbetar heltid på en och samma skola.
Sammanfattningsvis är special- och socialpedagogen dedikerad till att skapa en inkluderande och anpassad lärmiljö för elever med särskilda behov. Genom individuell anpassning, samarbete och stöd arbetar special- och socialpedagoden med att hjälpa eleverna att nå sin fulla potential och trivas i skolan. Idag finns det inte digitala special- eller socialpedagoger även fast det många uppgifterna de gör kan göras digitalt på distans. Socialpedagogiskt arbete är ytterst viktigt för skapa goda förutsättningar för elever att lyckas med skolan.
Möjliggör för elevhälsan att fullfölja sitt uppdrag genom moderna arbetssätt
Idag vittnar många elever att stöd saknas från elevhälsan, samtidigt som elevhälsan själva menar att man känner sig otillräcklig och att handlingsutrymmet är begränsat. Det kräver nya arbetssätt. Genom att komplettera den fysiska närvaron med den digitala kan skolan arbeta med en större tillgänglighet. Det sänker också tröskeln för eleverna att ta kontakt. Men elevhälsan behöver också redskap för sitt systematiska arbete, än mer när tiden för eleverna är begränsad. Därför finns Allbry. Behöver din skola hjälp att förstärka eller komplettera med digital elevhälsopersonal? Är ni i behov av ett digitalt verktyg som främjar elevernas tillgång till eleverna och skapar större utrymme för elevhälsopersonalen?
