Samhällskostnaderna för psykiatriska tillstånd motsvarar 170 miljarder kronor, det är den enskilt största sjukdomskostnaden i Sverige. Skolan har ett stort ansvar att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga. En av de främsta och största riskerna för utvecklande av psykisk ohälsa och depression är skolmisslyckande.
Antalet självmord ökar bland barn och unga
Allt fler barn och unga lider av ängslan, oro och ångest. Skolan bär ett stort ansvar.
Barn- och ungdomspsykiatrin har tagit emot drygt tredubbelt så många under perioden 2006-2019. Ångestsyndrom, hyperaktivitetsstörningar och beteendestörningar samt förstämningssyndrom såsom depression tillhör de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Andelen som äter antidepressiv har under perioden 2006-2020 ökat med 30%.
Även om det sker en långsam minskning av antalet självmord i sin helhet i Sverige, ökar självmordsantalet bland barn och unga. Kännetecknande riskfaktorer för psykiska besvär är bland annat skolmisslyckanden, ofrivillig ensamhet och social utsatthet.
Korrelationen mellan psykisk ohälsa och socioekonomisk tillhörighet är tydlig
Det finns en korrelation mellan psykisk ohälsa och socioekonomisk tillhörighet. Hos unga är den psykiska ohälsan som störst, särskilt bland kvinnor och flickor samt den del av befolkningen med lägre inkomster. Hos gruppen med lägre inkomster finns det också ökad risk för att den psykiska ohälsan blir långvarig. I takt med att inkomstskillnaderna ökar drabbas allt fler av psykisk ohälsa.
Drygt 15% av grundskoleeleverna i den svenska skolan saknar idag fullständiga betyg. Därtill minskar möjligheten till egen försörjning. Detta i sin tur ökar risk för psykisk- och fysisk ohälsa. Idag växer ett av fem barn upp i fattigdom i Sverige.
Kunskapsnivån måste höjas
Ett viktigt steg för att förebygga psykisk ohälsa är att stigmatiseringen försvinner. Psykisk ohälsa behöver talas mycket mer öppet om. Samtidigt behövs ökad kunskap om vad psykisk ohälsa faktiskt innebär. Kunskapsnivån måste höjas hos befolkningen i stort men inte minst hos myndigheter, skola, arbetsgivare och beslutsfattare. Jämsides måste verktyg för ökat stöd finnas tillgängligt. Det handlar mycket om att kunna identifiera grupper som löper högre risk för psykisk ohälsa och i värsta fall självmord, för att kunna arbeta systematiskt och i god tid rikta insatserna.
Skolan har ett stort ansvar
Barn och unga har särskilt stora behov av psykiskt stöd. Skolan har ett stort ansvar att motverka psykisk ohälsa. I skolan behövs ett hälsopreventivt arbete för att eleverna ska få kunskap om vad psykisk och fysisk hälsa innebär. På samma sätt måste skolan anpassa sitt stöd utifrån vilka förutsättningar eleverna har. Detta för att motverka och minska skolstress, skolmisslyckande och psykisk ohälsa. Genom att i tid arbeta med kunskapshöjning, systematik och riktade insatser minskar risken att behöva ta hjälp av vårdinsatser och professionellt vårdstöd.
Källa: Mind
Allbry moderniserar elevhälsan
Elevhälsan kräver en modernisering för att eleverna ska våga och ha möjlighet att ta stöd. Genom att finnas där eleverna befinner sig tillgängliggörs stödet. Med Allbry frigörs tid från skolans elevhälsoteam. Tid som kan ägnas åt elever, och det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet. Skolan har ett stort ansvar att motverka psykisk ohälsa, genom Allbry tar skolan ansvar.
Är du nyfiken på Allbrys tjänster?
