Den nya Socialtjänstlagen (2025:400), som trädde i kraft under 2025, är en av de största reformerna på det sociala området på flera decennier. Lagen syftar till att modernisera och förenkla socialtjänstens arbete, samtidigt som den stärker det förebyggande perspektivet, något som är högst relevant även för elevhälsan. Eftersom barn och unga är en prioriterad grupp i den nya lagen påverkar förändringarna i hög grad skolans uppdrag, särskilt elevhälsans samverkan med socialtjänsten.
Vad innebär den nya socialtjänstlagen?
Den nya lagen ersätter den gamla Socialtjänstlagen (2001:453) och bygger vidare på tidigare utredningar, däribland Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47). Den nya lagstiftningen behåller grundprinciperna om frivillighet, självbestämmande och respekt för individens integritet – men med ett ökat fokus på tidiga och förebyggande insatser.
En nyckelförändring är att kommunerna får ett uttryckligt ansvar för att arbeta mer generellt och uppsökande med stöd till barn, unga och deras familjer, innan en kris har uppstått. Detta innebär att socialtjänsten kan erbjuda hjälp och stöd utan en individuell behovsprövning.
För elevhälsan innebär detta ett närmare samarbete med socialtjänsten och ökade möjligheter till samordnade insatser, men också nya krav på kunskap, kommunikation och sekretesshantering.
Ökad samverkan mellan skola och socialtjänst
I den nya lagen lyfts samverkan särskilt fram som en grundläggande förutsättning för att stödinsatser ska bli effektiva. Elevhälsan nämns inte uttryckligen i lagtexten, men skolans ansvar att upptäcka och agera vid oro för en elev kvarstår och förstärks i praktiken.
Enligt Socialstyrelsen är skolan en viktig samverkanspart för att kunna fånga upp barn som riskerar att fara illa. Den nya lagen öppnar för mer lågtröskelinsatser från socialtjänsten, vilket gör det enklare för exempelvis skolkuratorer och rektorer att hänvisa elever till rätt stöd, även när behovet ännu inte är akut.
För att detta ska fungera krävs dock välfungerande strukturer för informationsdelning, tydlig ansvarsfördelning och att elevhälsan har kunskap om vad det nya regelverket innebär.
Barnrättsperspektivet stärks
Den nya lagen har också ett tydligt barnrättsperspektiv. Barn och unga ges större möjlighet att komma till tals och vara delaktiga i beslut som rör deras situation. Det innebär att elevhälsopersonal behöver arbeta ännu mer aktivt för att säkerställa att barnets röst hörs både inom skolans stödinsatser och vid samverkan med externa aktörer.
Det blir också enklare för barn och vårdnadshavare att själva söka stöd från socialtjänsten, vilket kan minska stigmat kring att be om hjälp. För skolor innebär detta både en möjlighet att tidigt stärka elevens skyddsnät, och ett ansvar att informera om rättigheter och vägar till stöd.
Vad betyder lagen i praktiken för elevhälsan?
Den nya socialtjänstlagen innebär att elevhälsan i högre grad kommer att vara en del av samhällets bredare välfärdsarbete, inte en isolerad enhet i skolan.
Det innebär exempelvis att:
- Skolkuratorer kan få större utrymme att samverka direkt med socialtjänsten.
- Rektorer behöver säkerställa rutiner för informationsdelning, samtycke och sekretesshantering.
- Elevhälsoteam behöver ha god kännedom om det nya regelverket och de stödinsatser som socialtjänsten erbjuder.
- Fler insatser kan ske utan individuell behovsprövning
I praktiken kan det innebära att fler elever får hjälp tidigare, innan problemen vuxit sig för stora och att elevhälsans roll som länk mellan hem, skola och samhälle stärks.
Digital samverkan – en väg framåt
För att samverkan mellan skola och socialtjänst ska fungera i praktiken krävs effektiva kommunikationsvägar. Digitala plattformar, som Allbry, kan bidra till att dokumentera elevhälsans arbete, skapa överblick och underlätta kommunikation både internt och externt.
Genom digitala verktyg kan elevhälsoteam agera snabbare, med rätt information vid rätt tillfälle, samtidigt som elevens integritet skyddas.
Därför är nya socialtjänstlagen viktig för elevhälsan
Den nya socialtjänstlagen markerar en tydlig förändring i hur samhället ser på stöd till barn och unga, från reaktivt till proaktivt. För elevhälsan innebär det en möjlighet att samverka tätare med socialtjänsten, agera tidigare och bidra till mer sammanhållna och träffsäkra insatser för elever i behov av stöd.
Men för att ta tillvara på dessa möjligheter krävs att skolhuvudmän, skolledare och elevhälsopersonal har rätt kunskap, tydliga rutiner och effektiva samarbetsformer. Bara då kan den nya lagen få verklig effekt i barns och ungas vardag.
