Elevhälsa: Skolläkarens roll i elevhälsan

Skolläkaren är en viktig del av elevhälsan och bidrar till trygga och hälsosamma skolmiljöer för barn och unga. Genom medicinsk kompetens och tillgänglig elevhälsa, både fysiskt och digitalt, spelar skolläkaren en central roll i att tidigt upptäcka hälsoproblem och säkerställa rätt insatser. I denna artikel går vi igenom vad som ingår i skolläkarens uppdrag och hur arbetet ser ut i praktiken.

Skolläkaren som en del av elevhälsoteamet 

Skolläkaren ingår i skolans elevhälsoteam (EHT) och samarbetar med skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog, specialpedagog och skolledning för att identifiera och möta elevernas behov. Syftet är att skapa en inkluderande skolmiljö där varje elev ges rätt förutsättningar att utvecklas, både akademiskt och socialt. 

Med sin medicinska expertis fungerar skolläkaren som en resurs för hela skolan. Inte minst när det gäller att förstå hur olika hälsotillstånd kan påverka lärande och skolgång. Tillsammans med övriga yrkesroller inom EHT arbetar skolläkaren främjande, förebyggande och åtgärdande, alltid med elevens bästa i fokus.

Vad gör en skolläkare?

Skolläkaren är legitimerad läkare, ofta med specialistutbildning inom exempelvis barnmedicin, allmänmedicin eller psykiatri. Många har även vidareutbildning inom skolhälsovård. Rollen handlar både om att bedöma individers hälsotillstånd och om att bidra till skolans övergripande strategier för elevhälsa.

Vanliga arbetsuppgifter 

  • Medicinska bedömningar – Skolläkaren utreder fysiska och psykiska besvär som påverkar elevens skolgång, och samarbetar med skolsköterska kring vidare remittering eller medicinsk uppföljning. 
  • Stöd i utredningar – Skolläkaren är ofta involverad i medicinsk del av utredningar om särskilt stöd eller anpassningar, till exempel vid neuropsykiatriska frågeställningar eller långvarig skolfrånvaro. 
  • Hälsosamtal och kontroller – Tillsammans med skolsköterskan deltar skolläkaren i elevhälsans hälsokontroller och kan bidra med medicinsk tolkning av tillväxtkurvor, syn-/hörselresultat och andra hälsodata. 
  • Samråd och handledning – Skolläkaren ger rådgivning till skolpersonal om medicinska frågor som rör elever, som exempelvis trötthet, huvudvärk, smärta eller andra symtom som kan påverka skolsituationen. 
  • Samverkan med vårdnadshavare och externa vårdgivare – En viktig del i arbetet är att samverka med elevens vårdnadshavare och vid behov med exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), habilitering eller primärvård.

Därför är skolläkaren viktig inom elevhälsan

Skolläkarens kompetens är avgörande för att skapa ett helhetsperspektiv kring elevens hälsa och lärande. Genom att tidigt upptäcka och tolka medicinska signaler kan skolläkaren bidra till att elever får rätt stöd i tid. Detta kan till exempel handla om att identifiera bakomliggande orsaker till koncentrationssvårigheter, långvarig trötthet eller psykosomatiska symptom som annars kan missas eller feltolkas. 

Skolläkaren stärker också skolans förmåga att arbeta systematiskt med elevhälsa på grupp- och organisationsnivå. Det kan exempelvis innebära att analysera hälsodata på skolnivå för att upptäcka mönster, bidra till utformningen av rutiner kring läkemedelshantering eller ge input till skolans likabehandlingsarbete.

Digital elevhälsa – ökad tillgång till skolläkare

Tillgången till skolläkare ser olika ut över landet, och många skolor delar på en läkare. Det innebär utmaningar i tillgänglighet och uppföljning. Genom digitala elevhälsoplattformar, som Allbry, kan skolläkaren bli mer tillgänglig för både skolpersonal och elever oavsett geografisk plats. 

Digitala lösningar möjliggör säkra medicinska konsultationer på distans, enklare dokumentation och ett mer sammanhållet samarbete inom elevhälsoteamet. På så vis kan fler elever få tillgång till medicinsk kompetens, samtidigt som elevhälsans arbete blir mer effektivt och samordnat.

?>